Gillar att bada...

Vår lille kille gillar helt klart att bada!

Igår hade Henry gjort iordning plaskppolen till honom och skulle bara snabbt gå in och hämta en sak innanför dörren innan han satte på Oskar badkläderna. Då sa det plums och när Henry kom ut satt Oskar i poolen med en väldigt vattenfylld blöja. Sen...

 

... på eftermiddagen stod dom båda i vardagsrummet. Henry sa till Oskar att de skulle gå ut i trädgården och spela boll, han skulle bara gå ut i hallen och hämta Oskars solhatt. Ett par sekunder senare hördes återigen det välbekanta ljudet: plums! Jajamen, Oskar hade snabbt tagit tillfället i akt, sprungit ut till uterummet och hoppat i poolen. Även denna gång var blöjan på men nu också en T-shirt.

 

Det gäller verkligen att inte lämna honom ur sikte för länge, man vet aldrig vad han kan hinna hitta på!

Finns egentligen bara en sak att säga idag:

7-0 till dom himmelsblå!!!!!!

Helt makalöst - jag var rätt nervös innan matchen, tyckte att man slarvat bort så många målchanser i första matchen och var rädd att det skulle straffa sig i bortamötet. Men icke!

MFF visade var skåpet skulle stå redan från början. Tyvärr såg jag bara delar av matchen - Hibernians streamsändning klarade visst inte den mängd köpare man fick så den funkade bara i korta delar av matchen, missade därför bland annat de 3 första målen. Men det jag såg var riktigt bra. Stabilt och framför allt: en effektivitet framför mål som var imponerade. Clinical kallade de skotska kommentatorerna det. 

Nu väntar tufft motstånd i nästa omgång och, absolut inte att förglömma, en vardag i form av allsvensk match på söndag. Så det gäller att inte sväva iväg för högt upp i det himmelsblå. 

Fast en liten stund till kan vi få fortsätta sväva tycker jag! 

Ingen himmel e så blå som min

Mel: En liden vid kanin

Text: Christopher Overton

Ingen himmel e så blå som min

När jag ser vår Malmö-lagmaskin

Krossa alla och envar, som i gamla stora dar

Ingen himmel e så blå som min

Inga moln kan bilda sorggardin

För min himmel är alltid blå å fin

Och när Todde blickar ner

Är det glädje som han ser

Ingen himmel e så blå som min

För när skyarna är mulet grå

Är min värld så underbar ändå

Och min sol den lyser klart

Värmer hjärtat underbart

På min himmel den blåaste av blå

Ingen himmel e så blå som min

När jag ser den vackra symmetrin

I det vita och det blå

Som vatt där i hundra år

Ingen himmel e så blå som min

Ingen himmel e så blå som min

När jag ser vår Malmö-lagmaskin

Krossar alla och envar som i gamla stora dar

Ingen himmel e så blå som min

Ingen himmel e så blå som min...

Tjuv i trädgårdslandet?

Nejdå... Bara vår lille bär- och frukttokige kille. :-) En sun petitess som nät håller inte honom borta!
(Nej vi har inte satt upp nätet för att han inte ska käka såklart, det är mot fåglarna)

Hoppa om ni älskar Malmö hej hej...

Att sjunga den ramsan och att samtidigt se mamma hoppa omkring och att själv försöka härma det var himla roligt tyckte Oskar. Och jag med för den delen eftersom ramsan sjöngs när MFF gjorde mål mot Hibernian igår.

Det blev alltså två omgångar av skuttande för mig och lilleman, MFF vann ju med 2-0. Definitivt i underkant, så många bra lägen man brände. Det svider en hel del måste jag säga, visst 2-0 är ett bra utgångsläge att ha med sig men 3 eller 4-0 hade såklart känns bra mycket tryggare inför nästa veckas retur.

Men det fanns många glädjeämnen också. Spelet fungerade bra, Jille var lysande (fan, fan, faan att vi nästintill säkert kommer att tappa honom) och hans frisparksmål grymt snyggt, Magnus Eriksson börjar komma i målform, Forsbergs form verkar fortsätta hålla i sig, Thern var också bra och halsti likaså. Fantastiskt fest på läktaren verkade det också vara, å vad jag önskar att jag kunde varit där och att jag kunde få åka till Edinburgh på torsdag. Men så  är inte livet just nu och då är jag väldigt tacksam att MFF ordnade möjligheten att se matchen via stream. Visst, kvaliten är inte som en vanlig TV-sändning, men man får ju se matchen! Och så får man lyssna till magister Prahl, också ett sant nöje. Enligt honom är det inget tvivel om att MFF kommer att klara av bataljen i Skottland på torsdag och ta sig vidare - så då får vi väl tro på det!

För övrigt så har Oskar även lärt sig att ropa Neeeeej eller Ahhh när MFF missar och sträcka upp armarna och skrika Jaaa när de gör mål (härmar mamma såklart) och han jobbar på att lära sig trumma till klacksångerna på sin bongotrummorna. Lit förvirrande är det nog för honom - rätt som han sitter och trummar medan jag sjunger nån av klacksångerna så sträcker han armarna i luften och jublar. Sötnos. Måste vara för att han är så van vid att MFF gör mål, eller? ;-)

Positiv energi!

Ja positiv energi fick jag med mig från lördagen och det i rikliga mängder! Henry och jag var bjudna på Gyllene Tider konsert på gamla Malmö Stadion av goda vänner.

Medan jag jobbade på förmiddan lämnade Henry av Oskar hos farmor o farfar, sen bar det av till Malmö för middag, konsert och mys! Det blev en riktigt härlig kväll med massa nostalgi. Vi käkade på Mascot, samma ställe som jag och familjen ofta åt på innan det var dags att bege oss till Stadion för MFF match. Betydligt mindre himmelsblått, lite lugnare stämning men samma goda mat och samma tveksamma servicenivå. :) Sen promenad längs samma väg som man gått hundratals gånger förut..

 

(Härifrån hade texten, men inte bilderna försvunnit... konstigt. Gör ett försök att skriva om och publicera på nytt...) Konserten var riktigt bra när väl Gyllene Tider kom upp på scen! Jag vet att det finns en del som rynkar på näsan åt Gyllene Tider och den typ av musik de spelar. Lättsmält pop, banalt, enkelt, det är inte tillräckligt fint helt enkelt. Men vet ni vad, det skiter jag högaktningsfullt i! För mig är det viktiga med musik de känslor de framkallar, i det här fallet framför allt glädje och nostalgi. Gyllene Tider spelar musik som jag blir på gott humör av och eftersom de har funnits med en sedan barndomen så finns det mycket minnen förknippade med dem.

Och, hur mycket jag älskar vår lille skrutt,  så var det väldigt skönt att kunna umgås en kväll bara vi vuxna.

 

Söndag morgon blev det sovmorgon. Somnade klockan 1 och sov som en sten till klockan 7. Henry gick upp då men jag vände mig om och sov lite till. Hur skönt och välbehövligt som helst. Lite hemmafix blev det också, två sorters saft koktes och så skördade vi lite i trädgården. Första hallonen och sockerärtorna var färdiga, mumsfillibabba! Men sen blev längtan efter lillplutt stor så strax efter lunch bar det av mot Klörup för att hämta upp honom!

Härlig helg, perfekt för att ladda upp batterierna lite grand!

Buse!!

Måndag - onsdag har väckarklockan ringt runt 06 för att O och jag skulle hinna i tid till dagis. Varje morgon har han just vid den tiden sovit som en sten och jag har knappt kunnat väcka honom.
Idag var det äntligen dags för sovmorgon. Jag börjar jobba senare på Turistbyrån och behöver inte lämna O på dagis förrän 9. Henry sov i gillestugan för att inte väcka oss med sin väckarklocka tidigt.
Hur det gick? Ungefär som jag misstänkte att det skulle gå... Klockan 05.49 möttes jag av denna pigge, glade kille som absolut inte ville somna om - det var som att han hade myror i brallan. Så det var den sovmorgonen det... Man vågar väl inte hoppas på bättre tur imorgon.
Busunge!
:-)

Vunna poäng och förlorad text

Upptäckte tidigare att en hel del av texten på mitt förra inlägg försvunnit, trots att det redan varit publicerat?!? Hur går sånt till egentligen?
Nåja, jag får fixa till det imorgon, nu kallar sängen. Har precis sett färdigt MFFs match i efterhand. Oj vad bra vi var idag! Så skönt att se och en bra känsla att ha med sig in i matchen mot Hibs redan på torsdag. Jilles form blir bara bättte o bättre,  jag blir deppig av att tänka på att han ska lämna oss. För det är klart att han kommer att ge sig ut på proffsäventyr. Om inte i det här transferfönstret så dröjer det inte länge. Tyvärr...

Kulturen i Lund

Mysigt  besök på Kulturen i Lund igår. Oskar gillade lekplatsen och bilen vi fick låna. Men han tyckte vi var urjobbiga när vi ville gå in i en massa hus där man inte fick röra grejer utan var tvungen att hålla mamma o pappa i handen.