söndag 28 februari 2010

Mycket MFF idag tack vare Sydsvenskan och familjen

Idag spelar MFF den ista (i alla fall nu inplanerade) träningsmatchen inför säsongen 2010. Tyvärr spelas den på bortaplan, i Danmark. Hade gärna åkt och sett den, men igår var det sedan länge inplanerad 35årsfest och även om jag o sambon tog det rätt så varligt så var jag ändå inte så sugen på att ge mig iväg över sundet i förmiddags.

Men som tur är visar Sydsvenskan matchen live så jag får ju chansen att se den, om än inte live. I paus leder MFF med 1-3. Man har alltså äntligen gjort mycket mål och inte nog med det - alla tre målen kommer till på fasta situationer, något som varit en gigantisk svaghet hos MFF de senaste säsongerna. Härligt, och glädjande dessutom att Wilton inte bara gör mål utan också jobbar hårt defensivt - det är man inte bortskämd med.

Innan matchen laddade jag upp med att titta på "Mitt hjärtas Malmö", en DVD om MFF från starten till 2004. Underbar nostalgi - får tacka brorsan för lånet av DVD:n (och pappa för kopian...) Vi har kommit till avsnittet om Europacup äventyret -79 och jag ser fram emot delen om storhetstiden på 80-talet. Thern, Schwartz, Dahlin... Men nu dags för andra halvlek.

fredag 26 februari 2010

Vi har en gräsmatta!

För första gången på månader tittar en liten smula grönt fram under snön och vi fick en påminnelse om att vi faktiskt har en gräsmatta nånstans där nere. Nu när det väl börjat töa hoppas jag verkligen att våren är på gång på allvar. Antingen eller gäller - hör ni det vädergudar!!

onsdag 24 februari 2010

Hoppsan!

När det börjar komma gnistor ur sladden till den bärbara datorn är det läge att byta ut den va?

Guld-Anders!

Så idag blev det som jag önskade - Anders Södergren OS guldmedaljör! Visst ska man inte glömma lagkamraterna - alla fyra gjorde precis, exakt vad de skulle idag. Men Anders är nog ändå värd det lite, lite mer än alla de andra. Såmycket har gått emot honom senaste säsongerna, han har sett medaljchanser i stafett försvinna förr på de mest underliga sätt. Men idag var det hans tur. Inatt, klockan 04.00, får han gå upp allra högst på pallen och ta emot sin guldmedalj. Härligt! Visst var man rädd på slutet att Petter Northug skulle gå ifatt Hellner. Jag har varit enormt irriterad på honom förr, när han bara glidit med, låtit alla andra göra jobbet för att sedan gå ifrån i sin makalösa spurt. Idag gjorde norrmannen ett fantastiskt jobb och var väl värd silvermedaljen. Men inte mer. Guldet är vårt! Ska man nu peta in ett litet uns av skadeglädje denna dag så kan man ju, så här på MFF:s hundraårsdag, peta in ett citat av Eric "Hövdingen" Persson: Guld det tar man, silver det får man.

Grattis på födelsedagen!

.
Idag fyller mitt älskade Malmö FF 100år!

Det firas med träningsmatch och sedan fest på Malmö IP. Matchen kommer jag att se men kommer tyvärr att missa festligheterna efteråt eftersom jag måste hem och skriva matchrapport för Himmelriket. Men det kommer nog att fortsätta firas under året så det känns rätt ok - ser verkligen fram emot att se en del av årets Tifon som säkert kommer att bli något utöver det vanliga.

Det kommer säkert också att bli en hel del nostalgi under året men vi får inte glömma nuet heller. Det har varit många år av besvikelser för MFF sedan SM guldet -04 och jag tror inte att man tål mycket mer besvikelser. Jag säger inte att det måste bli SMguld, sådant kan man självklart aldrig kräva men jag tror att det är extremt viktigt att vi i alla fall är med och krigar om det. Det ska vi vara!

2010 here we come!
.

söndag 21 februari 2010

Veckans kommentar

Medan jag själv varit hemma och fått försöka roa mig med att kolla OS på TV på kvällarna så har en del av mina kollegor på Himmelriket varit med MFF på träningsläger i Malaga. De har gjort ett väldigt bra jobb, en massa rapporter, intervjuer, bilder och underhållande Fan-TV inslag har producerats. (klicka på rubriken ovan för att komma till Himmelriket).
En favorit hittade jag en av de sista texterna (Camp Cojones - El Final):

Veckans…
… kommentar: I matchen mot Lokomotiv vänder en MFF-spelare ryggen till mot en motståndare som skjuter ett hårt skott. Rolle ilsket: ”Vänd inte röven till för du har väl inga ögon där!”

Sliten

Nu känner jag verkligen av att alla mina krafter inte är tillbaks ännu. Har precis tömt ett släp med ved, skrapat av fastfrusna flisor från släpet, skottat lite, dammsugat och diskat. Nu är jag helt slut. Men skulle aldrig orkat göra hälften av detta i början av veckan så det är ett steg på vägen.

Var ganska slut igår kväll / natt också, men då inte på grund av något jag själv åstadkommit utan såklart efter det helt otroliga skidloppet igår som resulterade i två svenska medaljer. Jag får säga som kommentatorerna - jag har aldrig sett något liknande. Alla pratade om Markus Hellner innan loppet, men den som framför allt såg till att det blev otroligt underhållande var Johan Olsson. När han stack efter skidbytet så tog jag för givet att han snabbt skulle bli inhämtad. När sen avståndet till klungan fortsatte vara ungefär detsamma väntade jag ändå på att klungan bara skulle bestämma sig och sen åka ifatt honom. Men se Olsson han jobbade på och där bak i klungan hade han Hellner och Anders Södergren som jobbade fantastiskt för honom och gjorde vad de kunde för att hålla farten nere. Anders Södergren, som efter 7 sorger och 8 bedrövelser inte hade några som helst förväntningar på sig, i synnerhet inte efter att han började tävlingen med ett fall. Ju längre loppet gick började man så smått hoppas på att Olsson kanske skulle kunna hålla så pass att han skulle kunna slås om en medalj. Men så började dom hämta in på honom när loppet närmade sig slutet och då hade jag hela tiden i bakhuvet vad de sagt så många gånger - blir man inhämtade så har man bränt sitt krut, då orkar man inte hänga med. Men Johan Olsson orkade!

Hela sista delen av loppet stod jag upp, emellanåt hoppandes, jag var för nervös för att sitta ner. När de kom mot upploppet och det såg ut som att det fanns en risk att Olsson skulle kunna bli fyra var jag så frustrerad, det hade känts så enormt orättvist. Men han bet ihop och medan Hellner spurtade fram mot sitt guld så slet Olsson till sig sitt brons. Helt underbart! Men det som nästan gjorde mig mest glad var att se Anders Södergren. Som han slet för sina lagkamrater under loppet, sen kom han in på en - för honom just nu- fantastisk 10:e plats och när han kom över mållinjen jublade han som om han själv tagit medalj. Vilken hjälte!

På slutet, under upploppet skrek jag som en tok, jag kunde bara inte hålla tillbaks det! Henry som låg och sov blev rätt arg över att bli väckt på det viset. Han förstod väl lite bättre när han såg Per Elofsson gråta så han inte kunde prata och när han hörde alla experter kommentera det som hänt. Nu sitter vi och ser reprisen - då hoppas jag att han ska förstå ännu bättre.

Detta blev nog rätt osammanhängade och rörigt men jag blir fortfarande lite adrenalinstinn när jag tänker på det.

tisdag 16 februari 2010

Mera Ferry!!

Häromdan såg jag nån krönikör som gjorde sig lustig över Björn Ferry och tyckte att han kom med för mycket bortförklaringar efter spintloppet, typ på temat: Om inte om hade varit hade kärringen stångat tjuren i ändan. Så underbart att Ferry fickskriva honom på näsan, även om han självklart skiter i just den biten idag. Men nu visade han att det verkligen var så. Han var i fruktansvärt bra form häromdan, men "stoppades" av vädrets makter. Men idag fick han visa det! Som han körde och som han sköt! Innan OS har alla pratat om Helena Jonsson och om ACO men ikväll och ett tag framöver kommer snacket att kretsa kring Björn Ferry! Verkar vara en härlig kille som verkligen förtjänar den här framgången. Och så blir jag så lycklig av att se Wolfgang Pichler glädjas med sina adepter.

Snacka om slut!

"Jag var helt slut!" En mening man kläckt ur sig då och då. Efter att ha sett Markus Hellner ta sig i mål efter 15km loppet igår får man nog tänka till lite innan man använder det uttrycket igen. Den gossen hade garanterat inte ett uns av kraft kvar i sin smala lilla kropp när han föll över mållinjen. Jag hade verkligen unnat honom en medalj efter den kraftansträngingen, men killen är ung och har mängder av chanser till medaljer i framtiden.

måndag 15 februari 2010

Storm i vattenglas?

För mig får det gärna bli dödsstraff eller i alla fall upprepad pungspark för alla dopingbrott. Det uttalandet gjorde Björn Ferry på en fråga om doping i en lokaltidning. Kanske inte det bästa av ordval men jag har full förståelse för hans ilska. Det måste kännas fruktansvärt att lägga ner hela sin tillvaro på att träna och satsa fullt ut på sin idrott och så tävlar du mot folk som tar sig fram med hjälp av fusk. Det jag tycker blev lite komiskt var alla reaktioner på uttalandet. Representanter för idrottsförbund och andra kom med seriösa och upprörda kommentarer som: "Självklart kan man inte införa dödsstraff för dopning" och "Björn Ferrys resonerande är fullständigt omänskligt" osv. Ja, man måste tänka sig för när man uttalar sig i media. Men snälla människor, ni tror väl ändå inte att han menade det så bokstavligt? Blir ni också seriöst oroliga om nån ni känner säger: "Jag skrattade så jag höll på att dö"? Björn Ferry är en person som gjort sig känd för att säga precis vad han tänker, det är en stor anledning till att han blivit så populär ute i stugorna men också ett självklart intervjuobjekt vid alla skidskyttetävlingar. Visst borde Björn ha tänkt till lite mer, men att hetsa upp sig så över uttalandet känns något överdrivet. Ferrys svar på kritiken: Nej, det var kanske inte mitt smartaste uttalande, men samtidigt hoppas jag att alla förstår att jag inte menar det bokstavligen, förstår man inte det måste man ha ett fel i huvet. Han ska nog inte satsa på en karriär som diplomat när skidskyttekarriären är slut...

onsdag 10 februari 2010

Nostalgi behövs ibland

Visst, man ska inte leva i det förflutna. Men när framgångarna uteblivit ett tag kan man behöva drömma sig tillbaks lite för att få uppleva den där underbara känslan. Fick i somras en DVD med Europacupfinalen -79 med MFF och trots att jag var rätt liten då och inte minns mycket kring matcherna så rös jag av välbehag när jag såg spelarna gå in på plan. Storhetstiden i slutet av 80-talet minns jag desto mer av - vilken underbar tid och vilka spelare! Blev så lycklig när jag såg denna länk som en MFF kollega lagt upp på Facebook. Jag kommer att titta på den många, många gånger! :-) Klicka på rubriken om du vill se vad jag pratar om.

tisdag 9 februari 2010

Saknad

Så var det dags för ännu en träningsmatch för MFF som jag inte kommer att kunna se på grund av jobbet. Första två matcherna var jag ändå ganska ok med, men nu börjar det faktiskt göra lite ont i hjärtat. Jag saknar inte bara att se laget spela men allting runt omkring. Att se alla människor man sett på matcher och träningar år efter år, höra allt snack, spekulationer, diskussioner osv. Efter matchen idag åker laget och delar av vår redaktion snart iväg på träningsläger, som jag ett tag funderade på att åka med på men av olika anledningar fick lägga ner, och det dröjer ändå till 24/2 innan jag kommer att få se min första match för säsongen. Det känns faktiskt ganska pissigt...

måndag 8 februari 2010

Ny look

Fick ett ryck när jag kom hem igår kväll och bestämde mig för att ändra utseende på bloggen. Gillade egentligen aldrig den brunblommiga bakgrunden jag hade innan. Och när det nu närmar sig allsvensk premiär detta år när MFF firar 100års jubileum - borde då inte ärligt talat en blogg som heter Himmelsblå sen födseln vara just Himmelsblå? Tar gärna emot kommentarer både för och emot och tankar om hur man kan göra bloggen snyggare och mer lättläst.
.

fredag 5 februari 2010

En efterlängtad helgresa!

Idag har jag varit ledig och dan har gått åt till att förbereda vår Kalmar-resa! Inga stora grejer men det skulle handlas lite gott att ha med, tvättas, slås in paket, packas och så ska jag snart laga lite mat så vi är mätta och belåtna när vi ger oss iväg.

Det ska bli så otroligt skönt att komma iväg! Nu när jag jobbar så mycket kvällar och helger ses Henry och jag alldeles, alldeles för lite Det är riktigt pestigt och därför vill försöka ta vara på de dagar vi faktiskt har lediga ihop. Så att komma iväg så här tillsammans, bo på hotell och bara slappa är guld värt. Vi ska såklart träffa Linda med familj när vi är där - det ska bli så spännande att se hur det går med deras husbygge. Det var alldeles för länge sedan vi sågs!

Bo på hotell känns lyxigt! Vissserligen är jag väl lite miljöskadad; jag kan inte låta bli att kolla allt och analysera en del, och jag blir tokig om jag inte får bra service. Men samtidigt så njuter jag verkligen. Man har ju sett sin beskärda del av gäster genom åren och ibland fascineras jag över hur en del människor faktiskt verkar försöka bli missnöjda och verkligen letar fel. Hade en herre häromdan som kom ner och berättade att han hade stora problem med TV:n. Ibland händer det att bilden försvinner. Det löses lätt och smidigt genom att man stänger av TV:n och sätter på den igen. (Dvs samma tips du får från vilken helpdesk som helst när du har problem med något tekniskt). Jag försökte förklara men han hävdade bestämt att det var ett jätteproblem och självklart följde jag med till rummet för att försöka lösa problemet. Det visade sig att det stora, gigantiska problemet som gjorde att han inte alls var nöjd med sin vistelse var att klockan på TV:n inte hade upplyst bakgrund så han kunde inte se klockan ordentligt när TV:n var avstängd... Han ville att jag skulle få dit någon som var bättre på teknik för att lösa detta världsproblem. Jag försökte förklara vänligt men bestämt att detta inte skulle hända. Visserligen heter det att kunden alltid har rätt, men det är faktiskt inte sant.

Å andra sidan har man också ibland gäster som är så lätta att göra glada och nöjda att man blir alldeles varm i hjärtat. För några veckor sedan bodde ett par hos oss, de skulle fira hans 60-årsdag. Vi gav dem ett fint rum (dock inget extravagant, precis den rumstyp de bokat men ett som jag tycker väldigt mycket om), vi tog hand om dem som vi gör med alla, hjälpte dem med saker som restaurang- och taxibokningar osv. När de checkade ut var de alldeles lyriska! De berättade att de inte bott ensamma på hotell någon gång tidigare. Enda gångerna de bott på hotell var när de reste med barnen på semester eller när de rest i tjänsten. Nu hade de bestämt sig för att göra detta till en vana eftersom de tyckte att helgen varit helt fantastisk och de kommer garanterat tillbaks till oss. Sådana dagar är det riktigt kul att jobba!

Om ett par timmar är Henry hemma och så bär det iväg! Och jag lovar att jag ska vara en snäll och lätthanterlig hotellgäst!
.

onsdag 3 februari 2010

Som sagt...

... det är lättare att inte bry sig så mycket om en storseger i en träningsmatch än en storförlust...
Nu såg jag ju inte matcen mot Nordsjälland så jag vet inte hur illa det såg ut, men visst blir man alltid lite orolig när ens lag förlorar med siffror som 6-0!

Elanga klar för MFF - jag är, som jag skrivit här innan, lite tveksam. Men som alltid när jag uttalar mig negativt eller kanske rättare sagt oroligt om MFF så hoppas jag att jag har fel.

Däremot är jag innerligt tacksam att MFF inte valde att satsa på Tobias Grahn igen. Han får mer än gärna plåga Mjällby, bara jag slipper att någonsin se honom i den himmelsblå tröjan igen. Det är sällan jag verkligen ogillar en spelare, men Hr Grahn tillhör definitivt den skaran!
.

måndag 1 februari 2010

Inställd match men mycket på gång...

MFF:s match i lördags blev inställd på grund av vädret. Planen på Malmö IP gick, trots hårt arbete på morgonen, inte att spela på. Först blev jag glad eftersom jag inte skulle kunna se matchen igår och jag hoppades på ett mer lämpligt nytt datum. Men nu visar det sig att matchen istället ska spelas i Danmark på idag klockan 13 och inte heller den kan jag se. Nackdelen med att den spelas borta är att det inte heller kommer att komma några eminenta rapporter och bilder från Himmelriket-kollegorna - tror inte att någon har möjlighet att ta sig dit, och frågan är om Sydsvenskan kommer att direktsända matchen på webben som de skulle gjort om den spelats igår. Gillar inte att bara läsa om matcherna i tidningen. Tänk så bortskämd man blivit numera, när jag var lite var man glad om man lyckades få se en minut av matchen på Sportspegeln och fick höra lite på Radio Malmöhus.

Ännu mer negativa skriverier kring MFF har det tyvärr varit i veckan som gått, nu har det handlat om Patrik Anderssons vara eller icke vara som sportchef. Det verkar vara en riktig soppa och jag förundras ännu en gång över hur klumpigt föreningen beter sig gentemot folk och i media. Hoppas på förändringar och uppryckning framöver! Den nya organisationen har presenterats (läs mer på mff.se), och väldigt många har väldigt mycket åsikter som alltid. För egen del tycker jag det är svårt att "tycka" så mycket. Jag vet inte hur lämpade olika personer är lämpade för olika uppgifter inom föreningen, som utomstående har man ju bara den "offentliga bilden", men vet egentligen inte så mycket om deras kompetens. Men den första målsättningen och fokus för 2010 kan man ju knappast protestera mot: "A) Vinna: MFF kan och vill vinna allsvenskt guld och svenska cupen". Att Hasse Borg är bra på att förhandla kring spelarförsäljningar är ju välkänt så att han får fortsätta med denna arbetsuppgift känns också helt okej, liksom att Roland Nilsson får ett större ansvar för och mer befogenheter kring A-laget.

En ny andretränare har också presenterats, en spanjor som jag inte tror att så många kände till sedan innan (Är det någon som läser här som vet mer om honom än det som presenterats på mff.se och i tidningarna så upplys mig gärna). Spontant känns det rätt spännande med någon som kan komma in med nya ögon och nya tankesätt.

Ser verkligen fram emot säsongen 2010 och längtar efter att få få på match snart!
.