Nytt möblemang!

Igår när jag slutat jobba åkte Henry och jag iväg till IKEA för att inhandla soffa och fåtöljer. Jag vet, det låter inte som en vidare smart idé att åka dit en lördag efter löning, men dels är vi ju numera väldigt sällan lediga samtidigt och dels var vi rädda att de skulle ta slut. Vi hade sen innan hittat en soffa vi tyckte om, men vi visste inte hur vi skulle göra med fåtöljer. Två av fåtöljerna i samma serie tyckte vi var alldeles för dyra och den som var mer rimlig i pris som vi också tyckte om fanns inte i samma färg som soffan. Men när vi var där i fredags och kollade upptäckte vi att den ena av de dyrare fåtöljerna, en vilfåtölj, var nedsatt till nästan halva priset i just det tyg vi ville ha, och även soffklädseln var nedsatt eftersom det tyget ska utgå! För att inte riskera att allt tog slut innan vi hann få tummarna loss var det alltså lika bra att åka ut där direkt.

Har lite träningsvärk i armarna idag, inte helt enkelt att pilla ut och in soffor och fåtöljer genom våra smala dörröppningar. Men nu är de på plats och det blev jättefint tycker vi! Jag måste skaffa nån liten kudde till fåtöljen för att bli helt nöjd men soffan är jätteskön att både sitta och ligga i! Som alltid våndas jag lite när jag (vi) lagt ut mycket pengar, men med tanke på att vi inte köpt några nya möbler sedan vi flyttade till huset så är vi värda att unna oss detta. Det mesta vi har är begagnat som vi antingen köpt eller fått. Soffan vi hade var verkligen inte särskilt skön längre, speciellt inte att ligga i och även fåtöljerna var rätt slitna. (Gamla möbler från hotellet). Så det känns kul med lite nytt och fräscht!
.

Stillsamt firande

För 3år och sisådär 12 timmar sedan var jag på blinddate och träffade mannen i mitt liv. Det fattade jag i och för sig inte då, det tog faktiskt ett bra tag för mig att inse. Men nu är jag enormt glad och tacksam att han inte hann försvinna innan poletten trillat ner i min tröga skalle.

Igår var det meningen att vi skulle fira vår 3års-dag lite, inget avancerat - en god middag hemma och kanske öppna champagneflaskan vi fick i julklapp. Jag var trött redan när jag kom hem, intensiv dag och dessutom hade jag fått alldeles för lite sömn på natten (slutade 23 och började 7). Men det hade snöat ett bra tag och blåste dessutom rejält så det var bara att ge sig ut och skotta om det skulle gå att ta sig fram på trottoaren och köra in på infarten. Det tog en halv evighet (kändes det som) och jag var hyfsat slut när jag väl var klar. För Henry tog det tre gånger så lång tid som vanligt att komma hem och han var också rätt sliten. Jag frågade om han var jättesugen på "festmiddag" - han konstaterade att han helst ville sitta i soffan och slappa.

Så vår middag blev falukorv och makaroner vilket funkade hur bra som helst. Sen öppnade vi en flaska vitt vin och slog oss ner framför TV:n med en ask choklad. Tur att ingen av oss är pretensiös! Vi kör en mysigare middag i helgen istället, det går ju precis lika bra!
Stor puss till dig mitt hjärta!

Jag ska ingenstans. Jag tror på oss. Jag väntar.

.

Premiärseger

Premiären avklarad och det blev storseger för MFF mot Köge! Jo, visst vet jag att resultaten i de tidiga träningsmatcherna inte spelar någon större roll och att man inte ska bry sig för mycket.
Men nog är det roligare och lugnare att inte bry sig så mycket om en storseger än att inte bry sig så mycket om en jätteförlust! Och tji fick alla som som säger att Eddie bara kan göra mål på hösten.
.

Säsongsstart

Normala människor tycker säkert att det låter ganska idiotiskt att i januari, i kyla och snö, ställa sig vid en fotbollsplan och titta på en träningsmatch, dvs en match vars reultat egentligen inte betyder något. Men jag gillar verkligen de där första träningsmatcherna. De spelas ofta på små idrottsplatser så att man kommer nära planen, man kan höra vad spelarna säger till varandra och framför allt kan man börja analysera och fantisera om hur säsongen kommer att arta sig. Iår kommer jag att missa en hel del av det där. Jag jobbar på premiären på lördag och även när det är dags för nästa match. Trist och deppigt men inget att göra något åt. Kommer att lusläsa allamatchrapporter, intervjuer etc efteråt för att få en bild av vad folk tyckte, men det är ju inte i närheten av att vara där själv. Enda positiva är väl att jag slipper frysa häcken av mig...
.

Något roligt på gång?

"Nu vill jag att det ska hända något roligt!" Hur många gånger har man inte sagt något i den stilen för att man varit lite lätt uttråkad. Man är väl lite bortskämd med att det hela tiden ska vara något "på gång". Men just nu skulle jag kunna ställa mig med en mistlur och skrika ut den där meningen. Det har varit lite väl mycket motgångar ett tag nu, vardagen är lite för ofta tung att möta och jag är sjukt trött på att vara deppig. Jag vet att jag mycket att vara tacksam över; jag har en bra familj, jag har ett jobb, jag har ett hem jag trivs kanon i och jag har en underbar karl. Men ibland orkar man inte ta till sig det, ibland tar det tunga över.
Börjar kika lite efter nån weekendresa eller liknande. Tror att vi skulle må bra av att bara lämna vardagen ett par dagar och komma iväg och bara släppa allt och njuta. Så får det nog bli!
.

Redan trubbel?

.
Knappt hade försäsongen hunnit börja så kom den första skadan. Och självklart kom den på en spelare som var en av de allra bästa under förra säsongen och som spelar på en position där vi faktiskt inte har så väldigt många alternativ: vår bländande vänsterback Ricardinho.

I tidningen idag står att han kan börja träna först om 8 veckor. Självklart är det oroväckande att en av våra bästa spelare inte kommer att vara spelklar när Allsvenskan startar. Men det som nästan gör mig mer orolig är att när det nu kommenteras från MFF håll så verkar man inte alls sammansvetsade, åsikterna spretar. Redan på säsongens första träning sa Rolle att vi behöver förstärka i backlinjen eftersom vi inte har tillräcklig backup vid skador. När nu Ricardinho skadades sa han att vi måste värva en ersättare. I Sydsvenskan idag säger Pelle Svensson: "Ricardinho ska inte ersättas". Nu vet jag, som jag skrivit i tidigare inlägg, att citat kan förvrängas, men det är ju ändå ganska tydligt att åsikterna går isär.

Jag blir förvånad över att man inte pratar sig samman mer innan man pratar med pressen. Så mycket folk granskar allt kring MFF med lupp, efter de senaste säsongerna med uteblivna resultat vimlar det av konspirationsteorier, och folk letar fel för att hitta någon att skylla motgångarna på. Då tycker jag att det är viktigt att visa upp en enad front och sköta diskussionerna internt. I samma intervju i Sydsvenskan säger Pelle Svensson att lösningen vad gäller andretränare lika gärna kan lösas internt som externt. På första träningen, när han fick frågan om man skulle kunna hämta andretränaren från de egna leden sa Rolle bestämt att lösningen kommer att vara extern...

Jag hoppas verkligen att det här är småsaker, att man i det stora hela är överens och att man har full koll på läget. Detta är kanske en totalt onödig oro från en supporter som törstar så efter en säsong med framgångar och utan konflikter!
.

Snart är julen slut

.
Har just börjat med något som varje år gör mig en liten smula deppig -ta ner julsakerna.
Nu skulle jag väl inte vilja ha tomtarna uppe året om, men det känns ändå väldigt, väldigt tomt när alla de goa röda gubbarna en efter en packas ner i sina lådor. Men vi brukar fuska lite- ljusstakar och vissa snögubbar och sånt får vara kvar lite längre. Januari ut i alla fall... Eller så länge det känns som vinter... Eller... när min separationsångest gått över...
.
:

På tal om att bli felciterad...

.
Min pappa blev intervjuad i en branschtidning efter att han vunnit en drinktävling. Han fick frågan varför drinken hette Tovelina, och förklarade då att den var döpt efter vårt dagbarn som hette Tove men kallades Tovelina. I artikeln stod det att drinken var döpt efter hans två döttrar Tove och Lina... För min del var det väl ok, jag fick ju "bara" namnet bytt, men min bror var väl lite mer missnöjd med tanke på att han även fick byta kön!
Kanske detta som gjort att jag är rädd att felcitera... :-)
.

Intervjun avklarad

.
Eftersom jag skriver nu förstår ni alla att jag överlevde intervjun igår. Det blev ingen "egen", "exklusiv" intervju. När träningen var över började alla journalister o hemsideskribenter att haffa spelare o ledare att intervjua. Jag avvaktade lite, men efter en stund hade inget närmat sig Rolle så jag gick fram och frågade om han hade tid att prata lite. Vips så hade vi en hel drös journalister runt oss. Nu tror jag inte att det hade spelat så hemskt stor roll om jag blivit ensam - vi hade alla ungefär samma inriktning på frågorna och jag tvivlar på att han skulle ha gett mig några sensationella svar som de andra inte fick. Ni kommer till intervjun om ni klickar på rubriken/länken ovan.

Något som gjorde mig lite förvånad var att läsa många av de andra skribenternas artiklar/intervjuer. Jag försöker alltid vara väldigt noga med citat när jag skriver intervjuer. Sätter jag citattecken framför så vill jag att det ska vara ordagrant vad personen sa. Om jag däremot sammanfattar olika svar och kommentarer skriver jag istället. X säger att... eller liknande. Eftersom jag hade samma inspelning som övriga igår blev jag väldigt paff över att läsa deras "citat". Visserligen har det som står där samma betydelse som det Rolle sa, men väldigt mycket är inga citat utan omskrivningar och sammanfattningar. Är det egentligen ok att göra så? Kanske är det jag som, återigen, överarbetar? Nåja, jag fortsätter nog helst på mitt sätt, även om det tar längre tid, för att inte riskera missuppfattningar eller fel.
.

Årets första träning!

.
Nej, ni behöver inte bli chockade, det är inte jag som ska träna, även om det säkert skulle behövas. Det är ju mina himmelsblå pågar som efter sin vinterledighet nu ska dra igång träningen igen inför säsongen 2010. Dags att skaka av sig de senaste årens besvikelser och börja hoppas och drömma igen. Det brukar vara ganska mycket folk på plats på första träningen, det har blivit en liten grej av det, även om just den träningen i sig inte brukar vara så exalterande. Men man vill ju vara där! Man vill se spelarna igen efter flera veckors frånvaro, man vill försöka se om någon verkar ha lagt extra krut på vinterträningen, om någon verkar extra taggad. Man vill snacka goja med andra MFF-nördar. Sen vill man ju inte missa om det nu skulle vara så att det finns något hemligt nyförvärv som presenteras på träningen. För egen del ska jag också försöka få till en intervju efter träningen. Är, såklart, redan nervös. Undrar om jag någonsin kommer att vänja mig vid det där och känna mig helt avslappnad när jag ska ringa upp eller gå fram till en spelare/ledare. Tveksamt. Till och med efter en hel säsong pirrade det fortfarande en del i magen när jag skulle ringa JJ. Men när jag väl är igång med intervjuande brukar det kännas bra så jag hoppas att det är likadant denna gången.
.