tisdag 30 september 2008

Yngvesson - Me still like!

Som många vet var Andreas "Ante" Yngvesson en av mina favoriter under sin tid i Malmö FF. Många gnällde på hans många missade målchanser, men jag vill hävda att han var mycket viktigare för MFF:s guldlag än vad många förstod, trots att han brände en del klara chanser. Han löpte outtröttligt, rev upp stora sår i motståndarnas försvar och skapade mängder av chanser åt sig själv och åt sina lagkamrater.

Sen hade han ju en ganska skön stil utanför plan också. Det fanns såklart en anledning till att han var den som oftast blev kallad till intervjumikrofonen i pauserna och efter matcherna. Han kom inte bara med de vanliga flosklerna som de flesta mediatränade spelare gör utan kunde kläcka ur sen en och annan rätt kul kommentar emellanåt.

I dagens Metro Stadion frågade man en massa folk med MFF anknytning om hur dagens MFF ska ta sig ur krisen. Antes lösning skilde sig något från övrigas....
Han fick frågan: "Hur hade ni löst det här på din tid?" och svarade: "Vi skulle ha haft en inofficiell lagfest". Han fortsätter med att säga bland annat: "Det är ett allmänt känt faktum att det fungerar. En gång behöver inte inverka på fysiken. Man tar några pilsner och snackar som kompisar igen."

Nu tvivlar jag lite på att man löser problemen i dagens Malmö FF med några öl... Men å andra sidan - just nu kan jag tänka mig att låta dem testa det mesta! I ärlighetens namn så verkade ju också Ystad Saltsjöbad ha en bra inverkan på killarna, trots att de förlorade. Men det orkar jag inte skriva mer om just nu...

måndag 29 september 2008

Derbydags ger klump i magen

Malmö FF har verkligen gjort mig knäckt på sistone. Matchen mot IFK Norrköping hade jag inte ens lust att se - jag kan inte komma ihåg när det hände senast. Och även den matchen gick ju åt helsike...
Jag vill verkligen hoppas och tro att det ska vända mot HIF. Men tyvärr tvivlar en stor del av mig på att det går. Det känns som om osäkerheten krupit alldeles för långt in i spelarnas medvetande. Jag hoppas verkligen att jag har fel!

fredag 19 september 2008

Ljus i MFF mörkret!

Anders Andersson är tillbaks på plan! Han ska enligt uppgift spela i B-lags matchen på söndag. Jag önskar jag kunde vara där och se det! Välkommen tillbaks Anders, vi saknar dig!

Tungt tungt tungt

Jag blir visserligen alltid ganska nere när Malmö FF förlorar men jag brukar ändå hämta mig ganska snabbt. Just nu är det svårt att göra det. Matchen mot Elfsborg var en riktig käftsmäll, jag inbillade mig - naivt nog - att MFF skulle använda HBK matchen som tändvätska och lyckas stå emot bra. Usch så fel jag fick! Det som nästan är jobbigast just nu är att jag inte ser fram emot nästa match ett endaste dugg! Jag är bara orolig och nervös trots att det är match mot Norrköping! Vad har hänt med mitt MFF...

måndag 15 september 2008

Inte mitt bästa beslut?

I lördags missade jag ju som bekant Malmö FF:s hemmamatch mot Halmstad. Eftersom jag ogärna missar matcher och dessutom hade en god känsla inför denna matchen bestämde jag mig för att spela in den på video, försöka undvika att få veta resultatet och sense den så fort vi kom hem till Eslöv. Det visade ju sig i efterhand vara ett av mina mindre intelligenta beslut...

Jag tycker inte om att säga så här om laget i mitt hjärta men det de presterade mot Halmstad var fullkomligt bedrövligt! Det verkade rörigt och förvirrat efter ett tag lite irriterat och många hängande huvuden. En kort period i andra trodde jag ändå att det skulle kunna vara på väg att vända när Eddie Ofere kom in i pausen. Men det höll bara i sig ett tag - sen kom 0-2 och så var det liksom kört totalt. Det är så tungt att se dem såhär! Stundtals är det som om de har glömt hur man spelar fotboll! Den som ständigt håller huvet högt och som i stort sett aldrig är dålig är Ulrich - jag är så glad att han förlängde sitt kontrakt. Det är såklart att man undrar vad det är som går så snett, men det misstänker jag att de nog undrar själva också.

Jag tror att vi definitivt i det här läget saknar Anders Andersson. Försvaret svajar och det känns som om man skulle behöva ha in en stabil kraft där - jag sågar absolut inte spelare som Halsti och RÅP men de är kanske ännu inte mogna att lyfta laget när det börjar gå tungt. Här behöver vi de gamla rävarna men i lördags såg man inte mycket från dem heller. Något som kan göra mig gruvligt irriterad är när spelarna drar på sig "pucko-varningar", dvs varningar för tex tjafs, sprka bort bollen vid filmningar osv. Jag hoppas att Rolle o Gren, som verkar vara stränga herrar, tar pågarna Labinot och Ofere ordentligt i öronen efter deras pucko-varningar som dessutom gjorde att de båda är avstängda i nästa match. Smart killar!

Ett annat kraftigt irritationsmoment under sändningen var kommentatorerna och "mannen vid sidan av plan". Inte nog med att man ska behöva stå ut med Herr Ekwalls fantastiska "vi-står-i spelargången-en halv-minut-innan-spelarna-ska-in-på-plan" intervjuer. Nej man ska dessutom lyssna hela matchen på inte bara en utan två herrar Pehrlskog - den ene med dummare kommentarer än den andra. Till och med min käre sambo som för det mesta är lugnare än en filbunke höll på att krypa ut skinnet av irritation.

Nej, denna gången känns det väldigt tungt att bryta ihop och komma igen, men vad är valet? Jodå, jag kommer att sitta där på onsdag igen och hoppas och tro.
Hoppas jag inte får anledning att använda ovanstående rubrik igen efter det!

torsdag 11 september 2008

OK resultat

Resultatet under landskampsuppehållet ser väl helt OK ut genom mina himmelsblå ögon: En oavgjord och en seger för landslaget, inga skador på JJ och Daniel och dessutom fick JJ göra mål!
Håll nu i det här på lördag pågar! Jag hejar på er på avstånd.

Kroppen o knoppen!?!

Ibland undrar jag hur kroppen funkar egentligen. Ända sedan jag var liten så har jag alltsom oftast blivit sjuk när det varit dags för viktiga och roliga saker som resor, fester osv. Jag fick halsfluss, influsensa, blev dunderförkyld, eller fick åtminstone feber. Det gick så långt ett tag att mina föräldrar slutade att tala om för mig när det var saker på gång, de berättade inte förrän ett par dagar innan.
Nu är det inte lika illa men jag får fortfarande känningar av än det ena än det andra när det är dags att göra något. Jag fattar ju att det hänger ihop med skallen - att man trissar upp sig själv och oroar sig men jag tycker ändå det är skumt. Idag känner jag mig febrig och snuvig o har lite ont i halsen - lagom i tid för lindas bröllop på lördag. Nu väljer jag att ignorera det så mycket som möjligt och konstaterar (försöker få min skalle att fatta) att jag kommer att åka dit oavsett hur jag mår. Sådetså!

(P.S. Min käre sambo har ett liknande symptom - så fort det är dags för fest eller fotografering så får han minst en men ofta flera rejäla finnar i nyllet! har inte sett några ännu men det kommer säkert. :-)

onsdag 10 september 2008

Orolig och frånvarande

På lördag spelar Malmö FF match på Malmö Stadion. Jag kommer inte att vara där. Jag kommer inte ens att se matchen på TV, förrän möjligtvis i efterhand. Alla som känner mig det minsta förstår såklart att det måste finnas en mycket viktig orsak till detta. Och det gör det.
En av mina allra goaste väninnor, Linda, ska gifta sig på Öland och det vill jag absolut inte missa. Linda har varit med mig under många viktiga händelser i livet och har ställt upp för mig på sätt som inte många skulle göra. Så sorry mina kära MFF-pågar, ni må vara viktiga, men inte så viktiga!

Jag erkänner - eftersom matchen från början skulle spelas söndag eftermiddag hade jag en liten tanke om att vi eventuellt skulle kunna hinna hem i tid för att åtminstone se andrahalvlek. Men så ändrades matchen till lördag och nu kommer jag att se den på video istället.

Trots att jag inte ska se den så är jag såklart nervös. Jag är alltid nervös när det är landskampsuppehåll. Jag ställer normalt inget större hopp till böner men varje gång vi skickar iväg våra pågar för att representera sitt land ber jag en liten bön om att de ska komma hem oskadda. Inga sträckningar, lårkakor, stukade fötter eller andra otäckheter på JJ, Daniel och de andra, OK? Sen tycker jag inte om att det blir uppehåll efter en vinst... Jag vet att Jonatan i vår senaste intervju hävdade att det inte skulle spela nån roll, att man skulle ha med sig självförtroendet från senaste vinsten även efter uppehållet, men... Jag är ändå orolig! Och nu allt strul kring Dusan. Jag tänker inte ge mig in i nån debatt angående fortkörning och att köra bil när man druckit (tro mig, då skulle detta bli en lååååång och mycket ilsken text). Just precis här och nu fokuserar jag på den fotbollsmässiga aspekten, och då undrar jag hur han hanterar detta. Jag var så glad över hur stabil han verkat i målet och vilken pondus han haft. Jag hoppas att han kan hålla i detta trots turbulensen som varit kring honom de senaste dagarna. Men lite orolig är jag...

Men å andra sidan: Jag är en typ av människa som oroar mig! Jag kan oroa mig över saker som händer på jobbet, jag oroar mig massor över nära och kära, över mig själv, jag skulle kunna fortsätta länge men man kan väl sammanfatta det som att:Jag oroar mig mycket och ofta! Så att jag oroar mig över den kommande matchen är alltså inget konstigt alls, bara helt normalt och inget att oroa sig över. :-)

Fast Lindas bröllop (och äktenskap) oroar jag mig faktiskt inte ett enda dugg för! Det ser jag bara fram emot och jag är faktiskt helt säker på att hon kommer att bli lycklig!

söndag 7 september 2008

Lat och skön helg

Har varit enormt trött hela veckan. Vet inte riktigt varför - höstväder, mycket jobb, lite sömn - säkert en kombination av en massa olika anledningar. Helgen har däremot, för ovanlighetens skull, varit mer eller mindre obokad så jag passar på att försöka vila upp migo ladda batterierna.

Fredag kväll var jag och kollegan Ann på Wallmans premiär (en trevlig jobbförmån att bli bjuden på en sån grej). Vi fick plats precis vid scenen, mitt i strålkastarljuset. Varmt! Jag älskar Wallmans men har de sista gångerna jag varit där tyvärr varit lite besviken på showen. Denna säsong verkar det dock peka uppåt igen - många riktigt bra nummer och idel "gamla godingar". Sen gillar jag också att de bytt ut den (för min smak) lite för pråliga maten de tidigare hade mot en stor härlig grillbuffet. Fast det kanske är för mycket vitlök i vissa rätter - Henry sa att jag luktade som en kebab-butik hela dan igår.
Igår åkte jag in till Malmö och käkade frukost på Kungsgatan med Annika. Supermysigt att sitta i lugn och ro och prata, prata och prata lite till utan nån tid att passa. Sen blev det hem o vila på soffan, laga mat innan det var dags att se landskampen på TV.
Idag blir det bara hemmamys. Sticka, baka, äntligen lägga in semesterbilderna på datorn osv. Det vill säga bara vara.
På tal om landskampen förresten: Jag tycker det är så härligt att det går bra för Daniel Andersson i landslaget! Han har fått ta så mycket oförtjänt skit för sina insatser där länge nu. Nu ses han plötsligt som en viktig kugge i det nya systemet. Härligt Danne! Se till att hålla dig skadefri bara. Malmö FF needs you!

måndag 1 september 2008

Inte min störste men min förste...

Ja, MFF idol alltså; Robert Prytz!

Jag hade nöjet att se honom, och lite andra fd MFF spelare (tex Hasse Mattisson, Jörgen Ohlsson, Leif Engqvist m fl) som deltog i turneringen EMG2008. Goa killar som verkade ha enormt roligt på plan precis som det ska vara. I matchen som jag såg mötte de ett lag från Ukraina och vann behändigt med (tror jag) 4-0. Trötta blev de och en del verkade vara på väg att växa ur tröjorna de fått ;-) men fotboll kan de ännu! Hur det till sist gick för dem i turneringen vet jag inte men det bör man väl såsmåningom kunna läsa på mff.se (eller emg2008.com).


Jag såg ju även landskampen Sverige94 mot Danmark92 i fredags och det var också riktigt, riktigt kul! massa gamla storlirare på plan. Även här var det väl ett tag sen toppformen fanns hos en del av spelarna men, som sagt ovan, fotboll kan de! Massor av gånger såg man att de hade en snygg fint eller passningskombination på gång, som tyvärr misslyckades pga att det gick liite långsamt. Speaker Arne Hegerfors uttryckte det så här: Man känner igen de flesta spelarna. Och man hinner ju se hur de ser ut för det går inte så fort. I lysande form var dock, som väntat, vår egen Roland "Rolle" Nilsson. Han spelade hela matchen (2*35min), höll totalt ren på sin högerkant och hann också med att anfalla en hel del. Jag vet att det är en väldigt skillnad på en sån här match och en allsvensk dito men faktiskt, jag hade inte varit särskilt orolig för att låta Rolle göra ett inhopp hos di blåe. Han slog förresten en kanonpass mot Kennet Andersson, dock för en lång löpning längs kanten. Kennet löper allt vad han kan samtidigt som han vrålar: inte så jävla låååångt! I sämst form i svenska laget var nog Stefan Rehn. Första bytet kom efter 4 min och 43 sekunder. När han var inne hann han dock med ett par lysande dribblinar och inlägg!

Väldigt skönt som sagt att få se lite sån här fotboll i helgen innan det var dags för allvar i form av Gefle - MFF. Mer om den matchen kommer nog lite senare idag.

Ha det godis!